Ablationen lyckades

Iaf enligt kirurgen. Vi får se efter några tag om det fungerar. Tänker berätta hur det va:

Först fick jag åka iväg till op-rummet där dom rakade mig så fint i ljumskarna med en engångshyvel. Sen rengjorde de med kall klorhexedinsprit vilket inte alls va trevligt. Det brände rätt mycket, vilket de fick höra också :P . Jag fick massa kablar fastklistrade över kroppen och sen va det dax för läkaren att komma. Han la bedövning i vänster ljumske, men tydligen inte riktigt bra. Det gjorde nå så djävulskt ont när han stack så han fick bedöva flera gånger. Jag nöp i armstöden så hårt att jag efteråt upptäckte att jag fått en lite blåning i handen! Höger ljumske gick mycket bättre, där kände jag nästan ingenting. Han förde upp 4 sonder genom ljumskarna och upp till hjärtat. Sen med hjälp av sonderna retade dom hjärtat så det skulle få rusningar. Tillslut hade de hittat var felet var och dom brände(typ). Det kändes då som om dom skar i hjärtat med en liten kniv!! Riktigt otäckt va det. Sen ville dom se att dom lyckades så dom retade hjärtat jättemycket och till slut fick jag även stresshormon för att riktigt reta hjärtat. Det kändes som ett stort experiment när jag låg där. Man testade hit och dit och funkade inte det ens så prövade de nåt annat. Men  de sa att dom hade lyckats bra eftersom de inte fick hjärtat att rusa hur dom än gjorde! Sen fick jag åka tillbaka på avdelningen och ligga helt still en timme för att såren skulle läka ihop. Efter det fick jag höja huvudändan lite så jag kunde äta. Jag skulle få stiga upp klockan fem, men jag hade väldigt ont i vänster ljumske så läkaren kom och kände lite. Tydligen hade det sipprat lite blod från nåt kärl, så jag hade en liten blödning under huden. Inget farligt, men jag fick inte gå själv förrän nästa dag när dom kollat att det inte blivit större. Så nu ligger jag bara i sängen och kan inte göra annat. Har sovit dåligt med alla sladdar och nålen som irriterar. Ska bli skönt att få gå omkring igen och få fara hem idag :)